karolinaljunggren

Vilken dag!

Kanske inte så jättelyckat att gå upp vid 4 på morgonen en dag som denna. Som jag sa innan fick jag i alla fall min kamera. Jag är jättenöjd och den tar fina bilder. Så det var perfekt!

Efter frukost på Perkins med hela familj begav vi oss till IKEA och Mall of America.  Först ett hejdå till Tinde, usch för hejdån och farväl, men vi ses snart vännen! Det var galet mycket folk så vi fick parkera på en annan parkering som inte ens tillhörde mallet. Barnen åkte lite karuseller och vi andra gick runt och kollade lite. Bäst av allt var nog i alla fall att jag fick mina kort tagna med barnen i en fotoautomat.

Sedan till dagens absolut jobbigaste - avskedet på flygplatsen. Först började jag med att checka in mina två tunga väskor. Maxvikten är 50 pounds och min ena landade på 49.5 och den andra typ 46. Hon i båset sa att jag inte kommer ha jättelång tid på mig att byta flyg i Milwaukee och undrade om jag ville flyga genom Atlanta istället. Men jag chansade på Milwaukee i alla fall och det gick som det gick.

Farvälet till familjen, Sofia och Emelie var så himla hemskt. Alla grät och min värdmamma sa så himla fina ord så jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jake grät och Maddie försökte springa med mig in igenom säkerhetskontrollen. Detta avskedet var nog bland det jobbigaste jag varit med om för nu vet jag att jag inte kommer tillbaka på samma sätt som jag visste när jag åkte ifrån Sverige.

Tog mig igenom säkerthetskontrollen med rödsprängda och svullna ögon. Alla frågade om jag var ok. Väl vid gaten ropar dom upp att alla som ska byta till New York kommer inte fixa det eftersom planet var försenat. Jag fick en hotellcheck, en check som jag kan resa för och en matcheck men det hjälpte inte mig för fem öre, jag ville till New York för att träffa mamma och pappa och inget annat.

Ringde min värdmamma och grät och dom frågade om dom skulle komma och hämta mig. Sedan bestlutade vi tillsammans att jag skulle hoppa på flyget och chansa. Hon erbjöd sig till och med att köpa en annan biljett till mig (sååå himla bäst är min värdfamilj).

På flyget grät jag konstant så flygvärdinnorna kom med näsdukar stup i kvarten. Jag började prata med dom och de trodde jag skulle hinna så jag fick upp hoppet lite. Jag fick dessutom sitta i first class allra längst fram för att jag skulle kunna springa till planet. Men gaten va stängd..

Tårarna kom igen och jag bröt ihop. Ringde en shuttle som skulle komma och hämta mig från hotellet (tog aslång tid). Men tillslut kom den och jag blev glad. En kille gav mig dessutom på en vagn och köra väskorna på.

Nu är jag i alla fall på hotellet. En full kvinna hjälpte mig upp med alla min väskor och hon tyckte så synd om mig. Själv tyckte jag mer synd om henne för hon var från New York och förlorade sin man som var brandman den 11 september. Fy va livet är orättvist! Hon ringde dessutom precis nyss och sa att hon fixat så dom kommer och hämtar mina väskor imorgon bitti. Vilken snäll människa!

Hotellet är jättefint och jag har en dubbelsäng för mig själv, internetuppkoppling, fint badrum och en pool utanför dörren. Bäst av allt - hotellfrukost väntar imorgon. Hade dock inte räknat med att stanna här i natt, så har ingen tandkräm med mig. Den fick inte plats och jag som hade tänkt låna av mamma och pappa. Aja, imorgon när jag kommer till New York ska jag borsta tänderna, det ska gudarna veta!

Man får alltid försöka hitta det positiva ur allt dåligt! God natt från en väldigt trött mig som varit uppe sedan 4 i morse och sedan allt strul.

Imorgon blir det äntligen New York, mamma och pappa för hela slanten!

Hoppas allt är bra med er! Snart ses vi! Jag längtar!

Puss och Kram